sååå... mycket.. text....
Jag tycker inte om att göra inlägg som är för lika tidigare inlägg. Det här å andra sidan, att skriva om att inte skriva lika, är ju underbart. Nämen, det tänker jag att ni också tänker. Hur kul äre att läsa när det bara är samma hele tin. Därför försöker jag variera mig så bra som möjligt. Hatinlägg, snurrinlägg, serriinlägg, skojinlägg och musik. Det är väl det jag brukar skriva om.... Och erfarenheter liksom.. Hur det är att skriva om något oskrivet.
Eftersom det här inlägget blev så jäääävla blåpungseriöst är det väl lika bra att jag skriver vad jag tänker försöka uppnå med mitt liv: Jag vill bli ihåg kommen. Jag måste inte Einsteina ut någon relativitetsteori eller måla en Mona Lisa men jag vill stå med någonstans i uppslagsverken. Man ska kunna läsa om mina äckligt snuskbra idéer som hjälpt miljoner människor ha en lättare vardag.
Dessutom, tänkte jag tillägga såhär på slutet, snubblade jag över en tanke häromdagen. Sedan jag var med Broängskyrkan till Trysil har jag funderat över livet i stort och i smått. Underbar och cynisk analytiker som jag är har jag också kommit på ett svar.
Vad är meningen med livet?
- Käft, det är så typiskt mänskligheten att ställa frågor man vet att man aldrig kommer få ett konkret svar på. Väntar sig folk utomjordingar ska glida förbi i sina rymdskepp berätta lite för oss varför vi är här på vår planet?
Sällan, Stellan.
Livet har ingen mening men jag förstår folk som mår bättre av att tro det.
Kommentarer
Trackback